söndag 5 december 2010

La Valse Des Vieux Os

Hit kan man kika in om man vill. http://lavalsedesvieuxos.tumblr.com/ För där finns jag lite oftare. Tänkte bara nämna ett i förbifarten. Handlar mest om Harry Potter och Doctor Who och annat fint.

Vi säger väl så.

onsdag 3 november 2010

Hon sjunger kärlekssånger för min hud.

Nytt projekt på gång. Skriver numera noveller om vissa utvalda låttexter.
Närmare bestämt om:

Write About Love- Belle & Sebastian. Kommer handla om en person som flyttar till Paris för inspiration till författardrömmarna. Lite som jag med andra ord. Minus det där med Paris då.

Chemo Limo- Regina Spektor. Handlar om en Cancersjuk mamma. Jag tänkte låta det få fortsätta handla om det.

Vintervila- Kent. Det är den end jag börjat på. Handlar om ett par som en vecka i Januari låser in sig i sin lägenhet för att rensa tankarna lite.

Sedan har jag tre Håkan låtar som väntar på att en historia ska formas runt om dem. Vid Protesfabrikens Stängsel, Mitt Gullbergs kaj paradis och Tro och Tvivel har jag valt. Har lite idéer men inget riktigt bestämt.

Har planer på någon fantasy, Sci-fi, Rymd historia också. Lyssnar lite på Detektivbyrån och hoppas på lite idéer.

Jag hoppas kunna bli klar med Vintervila novellen innan lovet slutar. Får ta mig tid emellan naturkunskaps pluggandet, Sagan om Ringen filmkvällen och Göteborgs besöket.

Asfaltsdrömmar - slutet

Vi går in till nästa rum som ligger rakt fram sett från ingången. Fötterna rör sig försiktigt över det gamla golvet. Rädd att förstöra kaoset. I rummet sätter han sig i den röda lilla divanen mot den tjocka vita ytterväggen av betong. Jag följer efter. Runt om mig luktar det värmeljusrök. I vanliga fall brukar värmeljusen bara lukta sådär speciellt när de är nytända. Men dofter förstärks på något sätt här.
Jag undrar vad han tänker på. Han säger att han mest brukar tänka på Beethoven och kvantfysik. Sådant han tycker är viktigt. Men jag tror att idag fladdrar andra tankar innanför ögonlocken. Jag tror att han precis som jag tänker på att hans hand är varm i min. Hans gulbruna ögon vandrar över mitt ansikte, där blicken fokuserar känns det varmt. Han ser på födelsemärket jag har straks under högra näsvingen, krökningen av mitt ena ögonbryn, följer med blicken längs amorbågens konturer. Han tittar sedan nedåt, inte av förlägenhet, han inser bara att skorna nog allt är förbannat fina. De där bruna läderbrougsen. Men de har jag visst redan berättat om.

”La fille aux cheveux de lin ” säger han. Medans han ser på bokhyllan som sitter fast strax under taket. Min blick följer efter hans och väntar på att han ska fortsätta. Vi hinner se på nästan alla de gamla söndertrasade bokpärmarna innan han vänder huvudet mot mig. Med en röst som en viskning men som känns som en orkan fortsätter han. Det slog mig just, du är precis som hon, ”La fille aux cueveux de lin”, flickan med lingult hår. Claude Debussy skrev en sång om henne. Du är för mig vad hon var för Debussy. Allt. Du är allt. Han talar snabbt med en röst som om han just kom på något väldigt viktigt, något väldigt viktigt som egentligen är självklart. Som en vind träffar hans ord mina kinder.

Det regnar fortfarande när vi går gatorna hem. Och där, Mitt på asfalten under gatlyktornas diffusa sken med en cigarett i min ena hand och en varm mjuk pojkhand i den andra, just där då tror jag faktiskt att jag är ganska lycklig. Våra strumpor är regnvåta men vad gör det när vi är i den vackraste av städer.


måndag 25 oktober 2010

Tack Elsa!


Idag kom ett paket från Elsa och hälsade på i min brevlåda, så jag bjöd in det ett slag.
I paketet fann jag ett förkläde och en havsblå sjal. Inte så tokigt.
Förklädet har fått vara med och bidra när jag nu håller på att göra svampcrêpes (som för övrigt är bland det godaste jag vet!)

Det får bli en snabb snabb bild. Jag önskar jag hade mer tid till att fotografera men jag får liksom inte riktigt till det. Himlen är isblå, pelargonerna är ljust dimmrosa och höstlöven blandas med solnedgångar och frostnätter. Jag önskar jag hade tiden, eller ännu bättre, skicklighet och talang. Åh får börja jobba på det snart!
Men till saken, Jag ville mest tacka och bocka för ett fint förkläde och en hemskt vacker sjal.
Tack Elsa!

Asfaltsdrömmar - fortsättning igen

Han öppnar den gröna trädörren och vi stiger in i värmen i det lilla caféet. Jag har varit här flera gånger förut, alltid när det regnat. Här luktar det så fantastiskt. I rummet med alla kakor luktar allt kardemumma och nymalt mörkt kaffe. Förutom i hörnen, där luktar det alltid gamla vintagetyger. Alltid. Beställer en kopp te av mannen med de stora bruna vänliga ögonen och den mjuka brytningen. Mest för att tebuffén som står och trängs på ett gammalt vingligt symaskinsbord ser så fruktansvärt inbjudande ut. Jag tycker egentligen bättre om mörkt mörkt kaffe. Men inte här. Han i min hand beställer samma.

Ser mig runt ett slag för att se detaljerna. Jag har redan helheten inpräntad i huvudet. De stora gröna fåtöljerna bredvid kassan ser ut som om de tagit en stor tung suck, fallit ihop och aldrig aldrig mer tänkt flytta på sig. Över de gröna suckande fåtöljerna hänger mörka hyllor med glasdörrar. Tre stycken som alla är olika varandra. Det finns nästan inget där inne som är enhetligt. Allt är kaos. Jag älskar kaos. Caféet ligger halvt under mark och har tjocka vita stenväggar. Ett gammalt skyddsrum lär det tydligen vara. Man kan säga ett kaosrum som skyddar mot kaos utanför. Vackert.


Åh vad jag längtar till Halloween, tror jag ska klä ut mig till Luna Lovegood för hon är ju bäst och så. Det kommer nog bli fint.

torsdag 21 oktober 2010

december (fast i oktober), oh what a night

Åh alltså snö! Igår gick vädret igenom höst, vinter, vår på ett par timmar. på morgonen var det höst överallt. sedan blev det vinter med snö och allt sådant som hör till! hurra! Snön smälte sedan lite för fort, men då kom ju solen så det kändes ju som lite vår. Så det var ju inte så farligt. att snön smälte alltså. För snö tycker man ju om!

Till och med Östrabos "skolgård" såg riktigt trevlig ut. Eller fast nä, men nästan.

Idag ska jag bege mig upp till Nordens Ark och äta rödbetssoppa och lära mig lite om djur och så. Fast snart snart är jag på bild och form och har lämnat nordens ark och naturvetenskap bakom mig. Det är ganska tråkigt men mest väldigt skönt!

Asfaltsdrömmar - fortsättning

Det är inte sent men mörkret är redan runt om oss. Gatlyktornas ljus blandas med lövens röda färg och luften luktar regnvåt asfalt. Han trotsar regnet och tar min hand. Andedräkterna blir till blåvit rök i mörkret där vi står. Runt om oss springer folk runt under paraplyer, som om de bar med sig egna tak. Vänder mitt huvud uppåt mot himlen där jag skulle sett stjärnor om jag inte befunnit mig i Göteborg. Ser upp mot hustaken för på så vis ser man mer av staden. För större delen av de stora gulbruna tegelhusen befinner sig ju över mitt huvud. Här är nästan husen som vackrast tänker jag. Speciellt det där mörka med murgröna slingrande upp längs väggarna. Jag förundras över hur många som har torn högt där uppe. Mest gröna torn. Ett sådant ska jag en dag så jag kan sitta och titta ned på staden. Högt uppe i mitt egna gröna torn.


Hans hand drar i min och leder mig in under en regnvåt randig markis på andra sidan gatan. Tänder en cigarett mest för att det luktar så bekant, inte för att röka. Cigaretter väcker känslor av platser man varit och personer man älskar. Minnen för livet om du vet vad jag talar om. Man minns dofter mest tänker jag och vi står där och drar in röken i våra lungor. Hans hand i min när glöden faller till marken.


Jag har på tal om ingen hittat ett nytt favorit ord. Närmare bestämt solvind. Det var bara det.

onsdag 20 oktober 2010

Saga


Nu ska man sova. Dethär är min favorit saga, för jag fullkomligt älskar Tove Jansson.
Godnatt.

Musik i bakgrunden: La fille aux cheveux de lin (the girl with the flaxen hair) - Claude Debussy.

Asfaltsdrömmar- miljögestaltning


Göteborg är bland det bästa jag vet. därför skrevs det om Göteborg när vi skulle gestalta miljöer i svenskan. För vad skulle jag annars skriva om. Nä juste. Det finns lite fler delar, men det blir senare.

Han springer över gatan där vid grusvägen. Grusvägen som egentligen är en allé av lindar. Lindar och en och annan Rönn med rödspräckliga löv. Gatan är grå som himmelen och har inget övergångsställe, därför springer han. Runt nacken dansar de bruna lockarna och luggen ligger inte längre i hans gulbruna kattlika ögon så som den brukar.
På fötterna bär han brouges. Bruna av läder. Vattenpölarna spelar ingen roll längre, strumporna är redan så blöta tänker han. Drar in händerna i den förstora anorakens ärmar, för det är ju så obehagligt med blöta händer. Luvan är nedfälld för han tycker om känslan av regn mot ögonlocken. Allt blir mer drömlikt då säger han till mig. Jag fäller ned mitt gula paraply, skakar av regndropparna och håller med i det han säger. Visst känns det som en dröm när regnet bildar droppar på mina ögonfransar.

Det är inte sent men mörkret är redan runt om oss. Gatlyktornas ljus blandas med lövens röda färg och luften luktar regnvåt asfalt. Han trotsar regnet och tar min hand. Andedräkterna blir till blåvit rök i mörkret där vi står. Runt om oss springer folk runt under paraplyer, som om de bar med sig egna tak. Vänder mitt huvud uppåt mot himlen där jag skulle sett stjärnor om jag inte befunnit mig i Göteborg. Ser upp mot hustaken för på så vis ser man mer av staden. För större delen av de stora gulbruna tegelhusen befinner sig ju över mitt huvud. Här är nästan husen som vackrast tänker jag. Speciellt det där mörka med murgröna slingrande upp längs väggarna. Jag förundras över hur många som har torn högt där uppe. Mest gröna torn. Ett sådant ska jag en dag så jag kan sitta och titta ned på staden. Högt uppe i mitt egna gröna torn.

Dethär kanske var en bra idé, om det finns någon där ute som vill hjälpa mig så är jag överlycklig om denna någon vill hjälpa och ge konstruktiv kritik. För jag vill bli bättre, kunna skriva om drömmar och sagor och dimmiga dagar. För jag vet inte vad jag annars kan göra. Ingenting tror jag.

puss

Konsten att sova

Sömnen kommer som en vän mjuk varm hand i tystnaden
Sömnen kommer kommer som en vän den dömer ingen
glömmer ingen, öppnar bara famnen





Sånt som hjälper när nätterna är mörka, långa och väldigt väldigt ensamma.




Hon dansar runt som för att visa att hon hör


Såhär ser jag inte ut idag, bara nästan.


Dethär har jag inte målat idag utan igår.

Fast nu till saken.
I dag har jag tagit lite ledigt. Ledigt för att rensa tankar och så. I skolan var det också lite ledigt med endast två lektioner. Alltså, när vi kom i en Engelska klassrummet och det var fullt av tända ljus och cider och sådant gott, det var ju inte helt fel. Inte alls.
Det passade bra på min lediga dag. För idag har jag mest funderat på vad jag vill bli, sedan, när jag blir stor och så.
Hittills har jag kommit fram till:
Författare
Astronom
Jobb med djurskydd
Illustratör
och till sist, starta ett kombinerat café/secondhand butik eller café/bokhandel.
Det tycker jag låter bra, fast det ger mig huvudbry, ska man stanna kvar på naturvetenskapliga eller ska jag byta till bild och form, Jag tror det blir det senare.

Gymnasiedöden och tävlingsvinsten.

Ville bara säga tack till fina Elsa för att hon valde mig som vinnare i sin Sailor-tävling (bild i inlägget under). Passade så himla bra nu mitt uppe i all skolångest och så. Åh gymnasiet tar död på mig snart.
Puss.

måndag 18 oktober 2010

Luften bor i mina steg



I helgen träffade jag Håkan Hellström. Han tyckte om min sjömanströja jag sydde till skolavslutningen. Det var bland det finaste jag varit med om. För Håkan är ju Håkan liksom så man blev ju lite extra glad en kall Söndag.
Idag är det storm, åh för storm. Galet härligt.

torsdag 23 september 2010

Paolo


Alltså, behöver jag ens säga att han är stört snygg?
Jag skriver det ändå, för det är han. Och bästa rösten och finaste dialekten har han ju också.

Idag har varit en bra dag mitt i allt kaos. Köpta de finaste skorna någonsin och bästa Ellen var med. Och då känns allt bra.
Åh nä nu ska jag lyssna lite mer på Paolo för jag och Ellen pratar nästan alltid om honom så det känns ju bra och så. Godnatt.

måndag 20 september 2010

Little Lion Man


VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
"Boris the Spider" med The Who. Spindlar är botten med The Who är fantastiska.

NÄMN EN LÅT SOM GÖR DIG LEDSEN.
åh, det finns många. Låtar som egentligen är ganska lyckliga och så som jag associerar med saker. Men "M" med Kent gör mig alltid ledsen.

VILKEN ÄR VÄRLDENS MEST STÖRIGA LÅT?
Allt jobbigt som sätter sig på huvudet som man absolut inte vill ha där.

FAVORITBAND/ARTIST, OF ALL TIME?
Alltså, det här är svårt. Kent tror jag ändå har hållt i sig längst. Pink Floyd är en stark kandidat dock, men har inte vart på Pink Floyd humör på ett tag.

BAND / ARTIST DU NYLIGEN UPPTÄCKT?
Upptäckt och upptäckt. Men har nyss börjat lyssna på Mumford and sons. Sen så är Jupiter one fina. och lite sånt där.


BÄSTA KVINNLIGA RÖST?
Regina Spektor.

BÄSTA MANLIGA RÖST?
Jocke Berg. Det måste jag nog säga. Fast Paolo Nutini är ju himla fin han med.

VILKEN MUSIKSTIL LYSSNAR DU MEST PÅ?
Just nu mest svensk indierock och pop. Sen blandat med lite franskt och isländskt. Då och då lite 60-70 tals rock och lite melodic death metal på det så har vi nog allt.

Och en del "klassiskt" också. Fast vet inte om man kan kalla det för klassiskt så jag vet inte.

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU VILL BLI GLAD?
Treehouse med I'm from Barcelona, Kom Kampsång med Timo och Lasse, eller ja något fint med Håkan eller så.


VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU VILL LUGNA NER DIG?
Musiken från Amelié från Montmartre. Det är det enda som hjälper. Det och Lars Winnerbäck och ibland Sigur Rós.

SENASTE KONSERTEN?
Hästpojken och Kristian Anttila för ungefär två veckor sedan. Hästpojken var fantastiska.


VEM ELLER VILKA LYSSNAR DU PÅ MEST JUST NU?
Kent och Regina Spektor och Håkan och Sigur Rós. Mest Regina Dock.


HAR DU NÅGONSIN DEJTAT EN MUSIKER?
nej tyvärr får jag säga.


BÄSTA TJEJBANDET?
Har inte hittat ett riktigt bra tjejband ännu tyvärr. Bara artister. Med band.

VAD TYCKER DU OM KLASSISK MUSIK?
Divenire av Ludovico Einaudi är finast just nu. Sen så finns det en del bra och en del mindre bra.

VAD TYCKER DU OM COUNTRYMUSIK?
Nja det vet jag inte.

LYSSNAR DU PÅ MUSIK PÅ FRÄMMANDE SPRÅK?
Lite Franska och lite Isländska. Och lite Ryska när Regina vill sjunga det.

OM DU VAR ETT INSTRUMENT, VAD SKULLE DU VARA DÅ?
Dragspel. Helst ett dragspel i ett hörn av Montmartre. I handen på någon trevlig farbror med hatt.


LYSSNAR DU PÅ RADIO?
väldigt sällan. Mest aldrig.

GILLAR DU MTV?
Nej.

KAN DU NAMNET PÅ ALLA BANDMEDLEMMAR DU LYSSNAR PÅ JUST NU?
Inte på alla de band jag lyssnar på nej.

VILKEN KÄND MUSIKER SKULLE DU GIFTA DIG MED OM DU FICK CHANSEN?
Timo Räisänen. Eller Paolo Nutini för han är ju lite yngre. och himla snygg.


DITT FAVORITSOUNDTRACK (FILM)?
Amelié, Harry Potter och halvblodsprinsen, och sagan om ringen. Fast just nu är nästan where the wild things are bäst. och 500 days of summer är fantastiskt bar också. Svårt att välja där.

VAD LYSSNAR DU PÅ PRECIS NU?
The cave med Mumford and sons.

ANVÄNDER DU BANDTRÖJOR?

Ja, min Regina Spektor Tröja och min Kent tröja. Dock inte alla de jag äger (två In Flames, en KoRn, en System of a Down, ) Bra band men nä.

söndag 19 september 2010

If people were rain, I was drizzle and she was a hurricane


Det känns nästan lite tomt, saknar Göteborg en himla massa. Känns väldigt ovant att springa omkring i Uddevalla istället. Himla mycket tråkigare faktiskt. Men så äre väl när man måste gå i skolan och sådär.
fast helgen har varit in ändå med massa film och bio och sådär och ett riktigt bra spel med riktigt bra vänner. Bra helg som sagt.

Något som också är bra är att det börjar bli riktig höst nu, bästa årstiden tror jag nog. Såhär känns hösten för mig: Ta mig med storm
När det blir höst har man en riktigt bra ursäkt att sitta inne och dricka te, lyssna på riktigt bra musik och läsa om de bästa böckerna som finns. Eller se en film eller sitta på café när det regnar utanför och prata i tre timmar med fina vänner. Eller klä på sig varmt och gå ut tidigt tidigt på en promenad vid vattnet. Bara jag och kameran och leta efter hösten. Så är hösten. Man kan göra lite vad man känner för, för allt är ju liksom ganska så okej.

Eller så kan man göra äppelpaj till kvällsmat för att man måste ju ändå ta till vara på äpplena på något sätt och vis. Man har tillochmed en anledning för att äta äppelpaj. Bästa årstiden.

Nästa helg ska jag iväg och träffa Håkan Hellström på bokmässan, och nu är det otroligt jämt i valet mellan de rödgröna och alliansen och jag borde egentligen skriva Engelska dagbok, och jag är himla nervös inför skolfotot imorgon, och idag fyller Hermione Granger år och ja, jag vet att jag är lite för galen i Harry Potter och ja, jag tycker bara det är fint.

godnatt.

tisdag 14 september 2010

Om kyssar

För femhundranittioen dagar sedan blev jag kysst för första gången. Jag vart fjorton och ett halvt lite sådär och tyckte att det nu verkligen var dags. Du var inte den jag trodde och allt blev så himla upp åt väggarna galet. Ibland så vill det dig inte och allt känns som en atombomb i magtrakten. Fast som tusen fjärilar på samma gång som inte inte inte för allt i världen vill släppa taget.
På fyrahundrasjuttionio dagar har jag inte känt ett par läppar mot mina och det känns sådär tomt. Jag vet inte.
Åh, tänkte berätta om tre gånger. Tre gånger jag minns sådär extra tydligt. Inte för att jag saknar dig utan för att jag saknar att ligga nära nära och hångla som om idag var den sista dagen i livet.

En gång. En måndag som var kall och jag tror det var april. Du var inte vad du varit och jag skulle träffa dig för fösta gången på riktigt efter kanske sådär två veckor. Det var kallt och jag var kall och allt var kallt men du var ganska så varm. Vi gick till vattnet där vid bron och jag saknade dina läppar och allt var kallt. Jag ville nästan bara gråta för du var där och jag var så säker på att du aldrig ville se mig mer och dina ögon var det just då svårt att möta. Vi stannade på bron där vid den gamla kvarnen och så drog du mig nära nära och jag kunde känna din andedräkt mot min näsa. Och så kysste du mig, och jag satte alla tårar i halsen för jag vet inte. Du skrattade och kysste mig på pannan (sådär som jag älskar) och vi klättrade över broräcket och hoppade över taken nedanför. Letade oss in i kvarnen där att var mörk och om möjligt ännu lite kallare. Och där var du och där var jag och jag kunde nästan inte se dig. För det var ju så mörkt. Din tröja låg på marken och det gjorde min med och jag fick komma nära nära för att inte fyra så. Lutade örat mot ditt bröst för att lyssna lite. "Jag kan höra ditt hjärta" Du svarade att du inte hade något och du kysste mig igen. Och du var så nära med noll lager emellan.

Det var maj och jag hade feber. Längtade efter dig och blev så väldigt glad när du kom efter skolan för att höra hur jag hade det. Vi satte på en spellista full med kentlåtar som var den finaste jag hört och lade oss på gästsängen. Måste vara tysta för mamma och pappa var ju hemma. Och trots att min hud var febervarm så ville du bestämt ligga där och hångla med mig ändå. Och då är det ju det man sak göra. Och då var det ju det vi gjorde. Fast lite tyst och försiktigt tänkte jag. Jag tyckte bara det var så fint för du lyssnade på Kent med mig fastän du inte tyckte om det som jag. Fastän du nog hellre skulle vilja lyssna på annat så låg du där med mig ändå för att jag var sjuk och behövde sällskap. Och kanske lite för att du ville hångla också.
Dagen efter var jag feberfrisk igen men du låg hemma med fyrtiogradig temperatur. Jag hoppas det var värt en feber.

Sista natten tog du mig till stranden där vi stod på bryggan i kvällssolen. Det var längesedan sist och sommaren skulle just börja. Du tog min hand och sade att vi skulle åka därifrån. Åkte upp på berget bakom för att få utsikt och där uppe stod vi undertiden som solen gick ned i havet och färgade allt orange. Hand i hand och du kramade mig och ville att jag skulle komma hem till dig. Hemma hos dig finns ett liten rum kommer jag ihåg. Ett litet rum som blir sisådär femtiograder när man är två under ett täcke. Under täcket med dig nära var jag säker på att allt skulle bli bra igen. Att du älskade mig så som jag älskade dig. När det blev natt och jag bara var tvungen att gå hem igen följde du mig hem. Håret var i en oreda vid nacken och vi gick över gräset. Det var nog en ganska varm kväll faktiskt. Så som det ska vara i maj. Fint tänkte jag och du var bredvid mig och jag ville att det skulle vara så för alltid ungefär.
Efter att ha kysst dig en sisådär tusen gånger på vägen så kom vi hem till mig. En hejdå puss? Ja, en hejdå puss. En kram till och sedan var du borta. Sista gången med noll lager mellan oss.
Siste gången jag hörde ditt hjärta slå, det hjärta du sade var av sten.

Jag saknar dig inte mer för jag vet att vi inte passade tillsammans. och du gjorde mig illa. Ibland så kan inte två vara tillsammans och det var nog lite så, men våra läppar passade fan så bra tillsammans.

söndag 29 augusti 2010

dag tio. sagostund

vi kör på med Harry Potter utmaningen, som inte blev en utmaning utan mest ifyllnad.

Day 10 - Horcruxes or Hallows
Jag Vet faktiskt inte riktigt vad jag föredrar. Dödsrelikerna fick en sådan liten plats fast de binder ju liksom ihop allt. De var den där birollen som gjorde hela skillnaden. Men jag tror ändå att horocruxerna är de som är intressantast och bäst gjorda. Allt är ju mer eller mindre uppbyggt runt dem och alltså, utan dem hade det ju inte funnits någon riktig historia. Fast utan dödsrelikerna hade ju inte 'the tales of Beedle the Bard' kommit ut. Fast utan horocruxer, ingen Harry Potter, utan Harry ingen 'the tales of Beedle the Bard'..
så horocruxer fåre' bli!

Sigur Rós

Jag har kommit underfund med att Sigur Rós nog är det finaste just nu.
det var allt.

torsdag 26 augusti 2010

en sådan där lista

Åh, imorgon går jag sista dagen på bild och form. På måndag ska jag byta till natur med inriktning nordens ark. Hurra! Det kommer nog bli väldigt jobbigt och stressigt men så himla roligt!

Vi firar med en lista. (som är lite lånad från fina Sandra på Niotillfem)

10 FAVORITER
Färg: Åh, måste vara någon blå just nu, antingen ljust himmel eller mörknatt. Fast mörk gulorange och röd är fint det med!
Mat: Något mumsigt vegetariskt. Kanske pasta och tomatsås eller hemmagjord pizza med champinjoner!
Band: Kent måste det ju vara. Men det finns så mycket som är bra
Film: Amelie från Montmartre. och just nu är jag lite fast i i rymden finns inga känslor. Bill Skarsgård är fantastisk (och snygg)
Se den när den kommer på bio, bara se den!
Bok: Det mesta av Tove Jansson, J.K Rowling och Anna Gavalda.
Sport: tja något med hästar.
Årstid: Höst! sitta inne och dricka te när det stormar som galet utomhus! Eller vår när asfalten luktar regn.
Veckodag: Lördag tror jag nästan.
Glassmak: Kan inte välja, tycker mycket om jordgubbsglass just nu. Eller god yoghurtglass!
Tid på dygnet: morgonen, de då man är pigg. Eller kvällar på café i Göteborg.

9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: galet trött, ont i magen men himla pepp på nya gymnasiet!
Smak: snart te!
Kläder: svarta ribbstickade strumpbyxor, stor jeansskjorta. Två fina silverringar och rosett med uppsatt hår.
Bakgrund: Bakgrundsmusik. Detektivbyrån just nu!
Nagellack: tog bort det för nån timma sedan.
Tid: snart nio. på kvällen
Omgivning: Vardagsrum och en pappa.
Irritationsobjekt: Magen! och att jag är lite nervös för att jag inte kommer klara tre år på natur.

6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: nej det har jag ej
Brutit mot lagen: Jodå, det har väl hänt lite då och då
Blivit arresterad: Nej.
Badat naken: Ja. Vi gick på mellanstadiet och blev påkommna av femtonåriga killar på moped.
Varit med på TV: Nej inte Teve inte.
Kysst någon du inte känner: Nej, fast sen kan man ju fråga sig hur väl jag och mitt ex kände varandra när vi kysstes första gången.

3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Ellen, Tilda & Cornelia
Du tycker om: Mamma, Pappa Wiktor
Du inte gillar: Jo, det finns väl folk med åsikter jag aldrig kommer begripa mig på (och jag vill inte begripa heller) men jag kan inte komma på tre specifika.

2 VAL
Kaffe eller te: Te på kvällen, Kaffe på dagen
Vår eller höst: kan inte välja. Tidig höst eller sen vår när snön smält (fast snö är fantastiskt det också)

1 ÖNSKAN:
Att jag kunde veta vad jag ska ta mig till med mitt liv.

onsdag 25 augusti 2010

Skolångesten

Jag är så evinnerligt trött. Går i koma hela dagarna igenom och ångesten riktigt värker i kroppen. beslutsångesten. Jag känner att jaghar hamnat så himla fel. Att bild och form inte var ett dugg rätt för mig. Inte nu. Jag är såpass osäker om vad jag vill bli, visst illustratör hade varit underbart men jag vill också kunna hjälpa till och bidra på ett annat sätt. Hur jag än vrider och vänder på det så blir något fel. Stanna kvar på bild och form i Trollhättan och gå upp vid halv sex varenda eviga morgon, få läsa lägre kurser trots de 400 poäng jag ska läsa extra. Eller byta till natur- nordensark i Uddevalla, Sverige rikes tråkigaste stad, där mina vänner just nu studerar, där jag kan få en bred utbildning med alla de poäng jag kan tänkas behöva. Jag behöver inte begära att få läsa extra kurser.

Mina två intressen för miljö, djur och för bild och design väger nästan lika tungt. Jag tänker att det är lättare att läsa konst och sådant på folkhögskola. Lättare att byta från natur till bild än att byta från bild till natur i efterhand. Går jag kvar kan jag inte bli veterinär, byter jag finns fortfarande möjligheter att komma in på HDK, eller läsa kurser i litteratur, gå skrivarkurser, bli barnboksförfattare och illustratör. Det kan jag klara utan en bild och form utbildning.
Tror jag i alla fall.

åh, herregud, låter det vettigt. kommer jag klara av tre år med sjukt mycket pluggande och ångest och stress. Klarar jag det då jag var så himla skoltrött förra året. Klarar jag av det med kapacitet och just nu studiemotivation. Åh, jag vet inte. Jag vet inte om jag ska stanna och känna efter, eller om jag ska byta nästa vecka när naturarna börjar med sina lektioner. Mina lektioner börjar hur som helst imorgon, ska i alla fall gå de två dagarna innan jag bestämmer mig. Det känns så tråkigt att lämna de tjejer som verkar så fina i min klass. Men just nu är det som om det bara är det som håller mig kvar, det och resorna till Prag, Stockholm och eventuellt något fransktalande land. Det är inte så man ska välja utbildning. Det är bara helfel. tänkt om jag ångrar mig igen.

fredag 20 augusti 2010

La Valse Des Monstres

När inget hjälper, när allt känns helt fel, när man inte kan sova eller när man bara behöver bot mot ensamhet, då verkar det nästan bara finnas en sak som hjälper. Som inte ger en massa hemska tankar, som inte kan bli fel, som får mig att sova.
Amelie från Montmartre. Musiken. Tacka vet jag spotify som är så snälla att ha musiken där. Det hjälper, det hjälper mot det mesta som är svårt.
Aningen det eller en bok, allra helst Tove Jansson, allra helst Mumin. Om inte det så Anna Gavaldas jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans. Jag orkar inte skriva franska idag, det får bli svenska titlar. Det är lagom ambitiöst såhär när jag börjar bli himla trött.
Imorgon ska jag på äventyr. tack och hej.

torsdag 19 augusti 2010

Timo fjärde gången gillt & lite annat fint


Kuturkalaset Tisdag tionde Augusti.

För sisådär en vecka sedan började kulturkalaset i Göteborg. Något man inte vill missa. Speciellt inte den tisdagen. Kom in lite sådär halvsent. Man måste ju jobba lite grand ibland.
Hann med lite marknad och att gå lite vilse först. På marknaden fanns massvis av godis. sådana där äckelsöta fudgekolor som ser så förbaskat fina ut, men inte riktigt vill smaka lika gott som de ser ut att göra. Det fanns porslin med hönor, massvis av marmelad & fint grekiskt. köpte ingen, kollade mest på fina färger.
se här:

Gick in på lite gator, hittade ett fint hus som jag vart tvungen att ta kort på. Genom solglasögon tyckte Ellen. Festligt tyckte jag. Fast vi hade ju lite bråttom till Götaplatsen så fick rusa snabbt.
Vi skulle ju se Fina José González! José spelade med en söt tjej, en helt underbar dirigent och en hel symfoniorkester. Det var ganska underbart. Fast de hade placerats helkonstigt på scenen. vi stod längs fram men kunde knappt ens se deras huvuden då de satt ned. Men det avr väldigt fint och sådär. Fast jag saknade att han inte spelade Down the Hillside, för den hade varit bäst.
Sen tänkte vi hinna med en liten snabb middag innan Timo Räisänen. Sen fick vi skynda skynda tillbaka för att få en bra plats. vi hamnade såsmåning om framför tjejer med cigaretter som skrek takida stup i kvarten och tyckte det var urfånigt med känslosamma lugna låtar, något som de nödvändigtvis skulle påpeka genom hela 'Creep'. Dem tyckte jag inte om. Däremot vart basistbrorsan (Basist-Joels lillebror) och hans kompisar roliga. Vi hängde på och hoppade lite med dem och sånt som man brukar göra när man ser Timo.

I övrigt så soundcheckade bandet själva typ en kvart innan spelningen med 'If only a lifetime', eller hårdrocks låten som man också kan kalla den om man heter Timo. Och Timo hade andra scenkläder än vad han brukar. Det vart lite förvirrande men han var så söt ändå. Och låtlistan var som den brukade.
Det var nog allt.
(det blev lite sent)

Kent i trädgården.

Jag tror det börjar bli på tiden att berätta om helgen för två veckor sedan.
Den helgen jag bodde i Göteborg med de två som är så fina att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Det var Lördag och det var den sjunde Augusti. Göteborg hade exploderat och det fanns bara kentfolk så långt ögat kunde nå. Överallt. Kön var lång när vi kom dit och där inte träden skyddade öste regnet ned. Tack de skyddande träden som gjorde väntat litet lättare.
Det fanns andra fina också. Dom fick vi säga hejhej till och prata lite om hur himla underbart Arvika hade varit med. Ja, sen så rörde det på sig, folk rörde sig mot scenen. Mitt i trädgårdsföreningen stod den. Stor och svart. Som det ska vara. Var tvungen att springa för att inte dö av nervositet. Det var ju bara sexton dagar sedan sist.

Hamnade på högerkant. Som varje gång, precis varje gång, förutom Hästpojken, Timo på Arvika och Regina i Göteborg. Det är ju lite konstigt för jag känner mig ju mer vänster.
Hur som helst, trist nog vart det en ganska opepp väntan. Och så får det ju egentligen inte vara. Fast det kanske är lika bra det, om man inte har så höga förhoppningar och sådant där. Då blir det ju bättre i slutändan får man ju trösta sig med.

Förband brukar vara roligt, var lite nyfiken på bandet som jag aldrig hört i femton sekunder. När de två femtonminuters låtarna började var jag inte nyfiken ett dugg. Vem vem, De kanske ville att vi skulle vara så opepp som möjligt. I så fall fungerade det utmärkt.
Halvtimma som följde vart bara knas. Igen koll på känslorna alls. En sådan oordning som bara Kent kan skapa. En sådan oordning som bara Kent kan reda ut.

Att den redes ut. Den redes ut så många gånger om att det vart helt yrt.
Trots att jag visste om hela början, med Utan dina andetag (inklusive svart skynke och allt), det finns inga ord & skisser för sommaren så var jag så överraskad varje gång. Att det kunde vara lika bra igen. Och igen och igen. Men sen, sen började låtlistan ändras. Vi fick Sjukhus, Musik non stop, Romeo återvänder ensam (!), Ismael och kärleken väntar. Utöver det de spelade på Arvika och så.
Ändringen lyckades de i alla fall med så bra att jag vet inte. Av de låtlistor jag sett under sommarkonserterna så måste jag säga att det vart den bästa. Så väldigt fint.

M var så vacker som någonsin. Joakim berättade och allt blev tyst. Berättade om sin Mormor som låg på soffan. Joakim berättade och jag grät.
Mannen i den vita hatten (16 år senare) fullbordade det hela himla bra. Jag hade inte ont i ryggen alls längre, och fötterna svävade en metar över marken.
Joakim gjorde Håkan Hellström referenser och pratade länge om framtiden och allt det där.
Jag vart helt uppsnärjd i det blå för att haka på.
Saknade pappersfålarna litet, tittade på fyrverkerierna i stället, vandrade över gräset och satt under lampor i grönt, rosa och gult. Överallt spelades det Kent.
Vi var tvungna att avsluta med en fika. Satt med sminket överallt. Ovetande, för det var tydligen inte så farligt. Och i öronen ringer musiken. Det är så det ska vara.

torsdag 12 augusti 2010

svart är ingen färg det är så man känner sig

Benen är lena, håret är nyrött, ansiktet värmer som en bastu och naglarna är lika gröna som mossmattorna under granarna. Jag har fått ledigt, ska se Markus Krunegård. Ska till Göteborg, behöver inte vara rastlös. Träffa fina människor. Allt som är fina och bra, det ska jag göra i morgon. Men ändå, ändå är det något som inte stämmer. Jag vet inte. Jag vet bara inte.
Jag känner mig så himla ensam. får man känna så när jag nog har några av de underbaraste människor på Tellus som vänner. Jag har en sådan ångest för att jag inte duger, för att dom är får bra för mig, att jag inte är värd det. Att de kommer lämna mig. är så fruktansvärt rädd att jag försöker rädda det på något sätt, ta tag i det som finns där, blir i stället efterhämngsam, vet inte hur jag ska bete mig längre, allt bara rasar, faller. Åh snälla, hur ska man göra. Hur gör man när man inte vet vad man ska säga, inte vet vad som är fel, var är du, var är du lyckan?
Du borde vara här, du borde vara här, jag önskar att du var här nu.

Jag borde ha de bästa åren i mitt liv, dansa benen av mig, skratta och le tills jag inte vet vad som är ut eller in längre. Men det vill inte fungera, det skulle vara så väldigt passande om du kom nu lyckan.
Jag skäms så för att jag inte mår bra, det gör ju såklart allt bättre, skamkänslorna. Jag får inte må dåligt, inte när andra har det värre. Jag borde hjälpa andra istället för att bara förfalla. Men jag vet inte vart jag ska börja, för jag orkar inte med mig själv nu.
Skakar i hela kroppen av rädslan när ni åker ifrån mig, rädd för att ni ska hitta någon bättre, att jag ska bli ensam kvar. Vill bara vara glad för er skull. Jag vill inte vara rädd för er längre. Varför måste jag vara rädd?
Är rädd för att jag tycker om människor för mycket, är så rädd för att älska er, för att ni inte älskar mig. Jag älskar er så mycket.

Jag vet inte vem jag är

Veckans finaste: José och Timo i Göteborg!
Veckans värsta: Ångest och rastlöshet
Veckans måste: städa rummet! och köpa fritidskort. Och åka till Göteborg. Och jobba.
Veckans bok: Edgar Allan Poe noveller, och Vildängel av Lina Forss.
Veckans låt: Åh, Heartbeats med José!
Veckans bästa klädsel: Blommig klänning och bara ben, det bästa vart att det inte vart det minsta kallt. Alls. Inte ens sent på kvällen!
Veckans dans: På Timo konserten! hittade lite flickor och ett par pojkar med lockigt hår som vi hakade på. Lite i smyg. Och längs avenyn i hand med Ellen till någon trevlig musik.
Veckans jobbigaste: Cykeln gick sönder, min fina röda. Och jobbet.
Veckans längtan: Göteborg, så himla mycket! och Markus konserten som jag missar!
Veckans Humör: hel konstigt. verkligen. Trött, rastlös, gladast i världen, och ångest ångest ångest.

onsdag 11 augusti 2010

Dag nio- nä idag så blir det inte mer än såhär

Harry potter sak!

Day 9 - Least favorite male character

Den manliga karaktär jag tycker minst om är Fenrir. Groteska varelse. Punkt slut.
Tråkigast är Justin och mest irriterande är unga James.
Jag låter det vara så för jag har inget mer att tillägga. Punkt.

Dag åtta- Atmosfär begär

Harry Potter sak!

Day 8 - What do you think would be your favorite lesson?

Jag antar att min favorit lektion skulle ha varit typ skötsel och vård av magiska djur eller något sådant. För liksom, Testraler och hippogriffer. Sådant skulle jag bra gärna vilja ha tack. Det verkar jag vara rätt ensam om att döma av böckerna. Fast jag förstår inte varför. Inte alls.
Jag tror Astronomi hade varit toppen det med. Men alltså nu väljer jag bara sådant jag redan är intresserad av. Det är nog lite gymnasieångest som spökar då jag både valt en natur linje som sammarbetar med Nordens Ark och Rymdgymnasiet i Kiruna. Dock ska jag inte gå på något av dessa så jag har väl lite (mycket) beslutsångest skulle jag tro.

Annars tror jag att Flyglektionerna hade varit himla häftiga alltså! DEt ser ju så förbaskat härligt ut, gör det inte det.
Jo det gör det.

måndag 9 augusti 2010

Carry Me home.


Imorgon åker jag tillbaka till Göteborg, bara över eftermiddagen och kvällen, måste ju jobba lite och så också.
Kulturkalaset har sin början imorgon, och med fina gratiskonserter med Timo Räisänen och José Gonzáles kan men ju inte missa! Kan inte få nog av Timo på scenen, och han är allra bäst i Göteborg. Såklart. Så det ska bli himla bra tror jag!

På tal om konserter så vart Kentkonserten i helgen det finaste man kan tänka sig. Får ta och skriva lite närmare någon gång. för just nu myser jag bara i hur himla bra låtlista de hade.
Ännu bättre än på Arvika.
Bara lite sådär snabbt.
Puss.

Dag sju- Fantastiska kvinnor!

Harry Potter sak!

Luna är nog min favorit bland de karaktärerna av kvinnligt kön. Hon känns så himla fantastisk, helt oberoende men samtidigt så väldigt smart. Hon tar inget för givet samtidigt som om allt ändå känns väldigt självklart. Nä, så borde vi alla vara lite mer tror jag. Synd bara att hon först kommer in på riktigt i de senare böckerna.
Av karaktärerna i filmerna är dessutom Bellatrix en av de jag tycker bäst om. Eller alltså jag är galen i hur himla bra Helena Bonham Carter spelar Bellatrix. Sjungs fantastisk människa detdär och en av mina absoluta favorit skådespelerskor.
Så ja, där vart det!

söndag 8 augusti 2010

Dag sex- La Luna

Harry Potter sak!
Day 6 - What house would you want to be in
Lite sent, Upptagen med fina Göteborg i helgen ju!

Jag antar att jag skulle vilja vara i Ravenclaw. Brukar säga att jag är Ravenpuffare, men nu tror jag nog mest på Ravenclaw. Jag hoppas väl att jag någonstans ändå är ganska smart. Vi säger så i alla fall. Dessutom är Luna en så fantastiskt underbar karaktär så det gör ju valet lite enklare också. Sen så är jag lite smått galen i fåglar och sådär. Och att de istället för ett lösenord har en gåta, det är ju himla bra, ellerhur.
Vad ska man med lösenord till när man i stället kan få användning av sitt huvud. Ptja, har väl inte mycket mer än så att säga om den saken.

torsdag 5 augusti 2010

Du och Jag ska aldrig dö


I morgon efter jobbet åker jag till Göteborg över helgen. Och det ska bli så himla skönt. Jag har nog aldrig varit i Göteborg en hel helg, och alltså sovit i mer än en dag och sådär. Jag tror att om det är några på Tellus som just nu behöver lite egen tid så är det vi tre. Att bara få vara och komma ifrån allt ett tag. Låta det få vara bra.
Göteborg är en av de finaste platser jag vet, och jag kommer flytta dit så fort jag bara kan nu. Klarar inte av den instängda känslan som Ljungskile just nu ger mig. Vill bara bort.

Vi ska bara vara. Äta god mat i fina parker. Prata och se på film. Gå till Trädgårdsföreningen och se världens bästa Kent. Himla härligt.
Såhär känns Göteborg för mig:













Vet inte vart allt kommer ifrån. Förlåt om jag tagit någons biler. Dom är så himla fina bara.
Det är från lite olika bloggar, Tubmlr, Flickr. Två bilder är citat från en av de finaste böcker som finns, Looking for Alaska.
fyra av bilderna är mina, från Håkan Hellström, Kent och Paolo Nutini. Tagna i fina Göteborg.
Och en liten från Arvika. Bara för att jag tycker den är så Göteborg med alla Cyklar och så.
Det är såhär Göteborg är. Dimmigt, varmt, tröstande, drömmande, magiskt, tragiskt, snurrigt och helt helt underbart.

Dag fem- pojken med rött hår & lång näsa.


Dag fem- Harry Potter sak!
Day 5 - Favorite male character and why
Ron Weasley. Helt klart. Jag menar, bara det faktum att han beskrivs som rödhårig, lång och gänglig med en stor näsa. Bara det avgör ju. Han är nog den karaktär som får mig att skratta oftast och högst. Så himla underbar bara. Han är nästan som ett litet barn som alltid är sådär brutalt ärlig och typ säger allt han tänker högt. Förutom när det gäller Hermione då. Helt galet söt när han sådär avundsjuk. Och vilken vän alltså, alltid den som har blivit översedd. Aldrig stått i centrum. Men ändå alltid står där vid sidan om. Finns alltid där. Eller ja, oftast. Men som Albus tänkte, Han visste att han alltid skulle vilja återvända.

bilden är från whatthefawkes.tumblr.com finfin blogg detdär.

Lite av de finaste & bästa som Ron sagt: När Hermione försöker få Harry att förstå i sjätte boken varför han är så populär bland tjejer. När Ron kommer med sina kommentarer i bakgrunden, för att han också vill märkas.
Och alla så himla bra kommentarer, "Percy skulle inte känna igen ett skämt om det så dansade naket framför honom iförd Dobbys tehuva", "Berättade jag för er att jag har uppfunnit en kvast som kan flyga till Jupiter?"
Sen skadar det ju inte att Rupert Grint är ursnygg och passar perfekt i rollen.

onsdag 4 augusti 2010

Dag fyra- Galna kvinnor!

Dag fyra- Harry Potter sak!

Day 4 - Least favorite female character and why

Det finns en himla massa kvinnliga karaktärer som är helt galet störande som jag verkligen inte klarar av. Men de är ändå inte de jag tycker sämst om. De är ju himla bra utformade.
Liksom, Petunia, Rita & Dolores. helt galet irriterande. Men så bra karaktärer.
Jag har lite svårt för både Cho Chang och Lavender Brown. Tycker de är ganska banala och tråkiga. Såhär svåra att få grepp om. Fast jag vet inte om de är dem jag tycker sämst om. Jag har svårt för Fleur också, men hon är ju ändå en bättre karaktär är Lavender och Cho. Tycker jag då.
Svårt dethär!

Dag tre- Sirius

Dag tre- Harry Potter sak!

Day 3 - Is there any of the film adaptations that have made you angry because they’ve ignored important parts of the book?

Trots att min favorit film är Halvblodsprinsen så tycker jag inte om när dödsätarna bränner ned kråkboet. Jag tycker scenen vart bra i sig men jag tyckte inte de skulle lagt till det. Det är det jag störde mig mest på i filmerna, sedan så är det ju såklart att många delar ur alla böckerna utesluts eller förkortas. De mest störande är nog i den de vises sten när Harry precis får reda på hur allt ligger till. Den delen tycker jag är för kort, det där tvivlet han har i boken finns inte med på samma sätt vilket är lite tråkigt. Och i trean så samma sak där, när de får förklarat för sig om hur allt med Sirius är så går det himla snabbt bara. Det är absolut inte samma känsla som i boken. Just det gör att Fången från Azkaban är den film jag tycker sämst om.
Se hade jag inte haft något emot om Weasley tvillingarna hade fått lite större plats i filmerna, de är så himla klockrena! Och om Ron hade varit sådär humoristisk och kommit med alla dedär perfekta kommentarerna hela tiden, då hade det varit toppen!

måndag 2 augusti 2010

Dag två. Nicholas Hooper & Felix Felicis


Dag två i den dära Harry Potter saken.

Day 2 - Your favorite movie

Min favorit film hittills tror jag nästan är Halvblodsprinsen. Men filmerna kan inte riktigt mäta sig med böckerna. Det är för många detaljer som utelämnas som i böckerna känns så himla viktiga. Halvblodsprinsen har dock helt fantastisk filmmusik (precis som Fenixordern) Helt förälskad i Nicholas Hooper! Verkligen alltså, lyssna! Jag har dock en ganska bestämd känsla att jag kommer tycka Dödsrelikerna är ganska fantastisk.

Men för tillfället tycket jag nog bäst om Halvblodsprinsen. Kanske för att jag är lite galen i Severus. Och alltså Harry på Felix Felicis, Daniel spelar ganska otroligt bra där. Och hela detdär Harry-Ginny, Ron-Hermione tycker jag är ganska bra gjort.
Tycker dock det är lite synd att delar ur Voldemorts uppväxt och sådär har utelämnats, det är ju liksom ändå det som är grunden.
Och det är faktiskt den enda HP film jag sett på Bio. hoppas att jag får in en midnattsvisning nu när de nya filmerna kommer!

söndag 1 augusti 2010

Dag ett. Hippogriffer & varulvar

Harry Potter utmaningen som jag pratade om. Hej till mig själv om några år. Det är dig (mig) jag skriver dethär till. Hoppas jag har hjärna nog att fortfarande läsa Harry Potter.

Day 1 - Your favorite book

Jag har två böcker som är mina favoriter i serien. Jag har så himla svårt att välja, de är så olika och så. Först tycker jag väldigt bra om Fången från Azkaban, för den innehåller flera av mina favorit karaktärer. Liksom Sirius och Remus. Och sen så får man reda på en himla massa om hur det var när de gick i skolan och så, James och dom alltså. Sedan så börjar Severus få en viktigare roll och han är en av de mest intressanta karaktärer i böckerna. Och Vingfåle är bäst på Tellus också.
Jag tycker stämningen i hela boken är så himla bra och liksom, jag har alltid svårt att beskriva känslan i Harry Potter böckerna, orden vill inte riktigt komma till sin rätt, kan inte riktigt beskriva så som jag vill. Jag lämnar det sådär.

Sen så Dödsrelikerna. Mitt favoritkapitel, Prinsens berättelser, bara det gör ju hela boken bäst. Man inser hur mycket jobb J.K har lagt ned på böckerna, hur himla intelligent hon är och hur allt hänger ihop helt perfekt. Karaktärerna växer enormt som personer och, usch vilken bra bok det är!
Ingen anan bok får mina ögon så våta heller. Men blir helt totalt fast.
Och det är ju liksom en såpass viktig bok som har skrivits på ett sådant sätt så man inte annat än kan fastna. Klart att den måste få finnas med på förstaplatsen.
Jag tror det räcker, har man läst så förstår man.

It's Harry Freakin' Potter

Titta vad festligt. Om man tycker om Harry Potter det vill säga.
En utmaning att varje dag skriva om en Harry Potter relaterad sak, det är väl något jag måste försöka mig på.

Day 1 - Your favorite book
Day 2 - Your favorite movie
Day 3 - Is there any of the film adaptations that have made you angry because they’ve ignored important parts of the book?
Day 4 - Least favorite female character and why
Day 5 - Favorite male character and why
Day 6 - What house would you want to be in
Day 7 - Favorite female character and why
Day 8 - What do you think would be your favorite lesson?
Day 9 - Least favorite male character
Day 10 - Horcruxes or Hallows
Day 11 - What character would you say you are most like?
Day 12 - Favorite ship
Day 13 - Least favorite movie
Day 14 - Team Voldemort or Team Harry
Day 15 - Who would be your best friends at Hogwarts (Three Only)
Day 16 - Who is your favorite Death Eater?
Day 17 - Are you excited about the Deathly Hallows movies or scared they won’t do the book justice?
Day 18 - Least favorite book
Day 19 - Do you prefer the books or the movies
Day 20 - If you got to meet one member of the cast, who would it be?
Day 21 - Out of all the characters that died, if you could bring one back, who would it be?
Day 22 - Harry Potter or Twilight
Day 23 - Any part of the books or movies that makes you cry?
Day 24 - Any particular scene you wished would have been put in the movie, but wasn’t?
Day 25 - Nineteen years later. Are you happy how it turned out, or do you wish something was different, ie Neville married Luna
Day 26 - If you would be able to work one spell without a wand what would it be?
Day 27 - Would you rather own the Invisibility Cloak, The Resurrection Stone or The Elder Wand?
Day 28 - Do you listen to Wizard Wrock, what do you think about it?
Day 29 - Did you enjoy A Very Potter Musical?
Day 30 - What affect has Harry Potter made on your life and how much does it mean to you

Tror det blir svårt att hinna med när jag jobbar och allt men jag ska i alla fall försöka att ta mig igenom alla! Kanske blir lite mer att jag skriver ett par ämnen när jag får tid över.
Mest för att det är roligt att senare se om det ändras och så. Det verkar nog som om allt jag tänker på just nu har med Harry Potter att göra. Det är nog mest för att jag just firat Joanne Rowlings och Harrys födelsedag, jag precis läst alla böcker på en månad, och för att jag längtar så väldigt väldigt mycket tills de sista filmerna. Åh, jag börjar väl med en gång. Fast i ett annat inlägg. Hej!

fredag 30 juli 2010

"Happee Birthdae Harry"



Igår kväll satt jag på ett tåg, drack te och läste Harry Potter och dödsrelikerna. Utanför började det mörkna och timmarna försvann bakom mig.
Igår kväll försökte jag förklara för en norrman och en skåning som slagit sig ned vid mitt bord, vad som gör Harry Potter så himla bra. Försökte förmedla den känsla som inger sig i hela min kropp. Hur mycket det betyder för mig. Det fungerade ju inte riktigt att sätta ord på något sådant. Men jag tror dom förstod mig.


Igår natt låg jag i en liten tågkupé med sex andra och borde egentligen ha sovit. Jag läste de sista i samma bok. Försökte få tårarna som vätte ned min blåa kudde att inte låta så mycket. Förundrades över hur verkligt allt kändes.
När jag sedan tassade igenom tåget på jakt efter en toa vart allt mörkt. Gångarna låg övergivna i ett dunkelt ljus. Jag blev nästan förvånad över att inte dementorer kom för att suga själen ur mig, nästan besviken när inte Remus Lupins patronus flög fram runt hörnet. Var alla rödhåriga och fräkniga Weasleys? Tyvärr var det ju bara SJ gamla nattåg, och inte hogwartsexpressen jag åkte med.

Idag, 31 Juli. Födelsedag till två av de mest fantastiska personer. En i böckernas värld, och en skapare till just denna värld jag just nu skriver om.
Harry potter, Idag tretio år. Vad skulle jag ta mig till utan dig.
Joanne Rowling. Idag fyrtiofem år. Tack, Tack för att du och dina böcker fortsätter att förtrolla mig och jag kan inte sluta förundras över hur storslagen din hjärna måste vara.
Just nu vet jag inte hur mitt liv skulle se ut utan dig. Skulle jag fortfarande tyckt så mycket om böcker som jag gör nu, skulle jag själv vilja skriva? Skulle jag tycka om Fantasy och Sci-fi överhuvudtaget? Skulle det finnas andra karaktärer ur böcker som jag skulle fira när de fyllde år. Jag vet inte, men det tror jag inte.


Det finns folk som säger att de inte förstår böcker. Att det ändå inte finns på riktigt, att det inte är verkligt. Men vad är egentligen verkligt då.
Som Albus skulle ha sagt, " Of course it is happening inside your head, Harry, But why on earth should that mean that it is not real".
Försår man inte böcker, har man då inte läst Harry Potter.
Imorgon när jag fått sova lite ska jag ta mig och baka klart kakan till Joanne och Harry.
Till Joanne för att hon är så otroligt intelligent och för att hon gett mig väldigt fina vänner.
Till Harry, för att han är så verklig som vad som helst.
Men först ska jag nog ha en dejt med min säng som jag inte sett på en vecka.
Som Albus skulle ha sagt, "Let us sleep, for in dreams we enter a world that is entirely our own."